Sjuk

Idag är jag hemma och är sjuk.
Jag höll på att klara mig "sjukdags-fri" ett halt år, men föll på mållinjen. Krasch, bom bang! Igår låg jag hemma med feberfrossa. Idag blir det ännu en dag i sjuksängen, men kanske kommer jag att ägna en liten stund åt mitt broderi - i ren desperation och uttråkning.

Och så njuter jag lite av bilder från sommarens Berlinbesök. Ett ljuvligt litet café med utsökta cupcakes och en inredning som inte bara var urgullig utan dessutom till salu!

Det är jag värd!

bild lånad

Idag är jag glad för att jag har gjort något väldigt snällt mot mig själv.
Jag har träffat en smart och duktig konstnär. Hon är silversmed och gör de tuffaste - och snyggaste - smycken jag någonsin har sett.
Jag har längtat länge, länge efter att äga ett av hennes smycken. Så idag tog jag mig själv i kragen, gick till hennes smedja och gav mig själv en riktigt fin "tack-för-att-du-har-stått-ut-det-här-året-riktigt-bra-jobbat-present"!

Nästa vecka är den förhoppningsvis klar. Och det känns symboliskt så himla bra för då kan jag hämta den strax innan jag reser härifrån.

Jag har nämnt henne förut, men hon är värd att nämnas igen. Malin Nordström-Lind är inte bara en duktig konstnär utan också himla trevlig. Och hennes smycken alltså, ja, de är bara så himla läckra!

Ressällskap

Den här veckan har jag ägnat mig åt jobb och läsning. Lägenheten är halvtom och flytthögarna som är kvar har jag inte orkat bry mig om. Men det blir nog ett ryck ikväll för imorgon ska jag packa bilen och köra ner igen.

Eftersom det är så vansinnigt tråkigt att köra 5,5 timmar i sträck brukar jag försöka roa mig (och hålla mig vaken!) med ljudböcker. Det måste vara något lättsamt och lite kul, det funkar inte med tunga luntor med invecklade historier. Och inte barnböcker tydligen, i alla fall inte när Allan Edwall läser Alice i Underlandet. När jag testade den höll jag på riktigt på att somna efter 40 minuters körning. Inget bra.



Förra hemresan, i måndags, lyssnade jag på Marian Keyes "Å andra sidan", en kul och lättsmält bok med en typisk "chick lit" story. Och eftersom den här boken är 18 timmar lång så jag ser jag fram emot att ha sällskap av den även imorgon.

Redan söndag?!!

Helgerna går fort nu och ändå känns det inte som att jag har gjort någonting. Men det har jag ju. Har ju tömt ett billass med flyttgrejer och försökt komma på hur sjutton jag ska finna förvaring till alla saker i den nya tvåan. Men det har gått ganska bra.

Vi har nämligen blivit väldigt bra på att skruva ihop Billy-bokhyllor. Och det känns ju extra fint, eftersom Billy fyller 30 i år. Grattis!

IKEA ja, somliga har ju kontakter så somliga har ju redan hunnit bläddra igenom nya katalogen både fram och baklänges ett antal gånger. Den är trevlig i år, katalogen. Särskilt framsidan. Den ger mig en varm känsla av hemtrevnad på något sätt.

Men tyg handlar jag ju hellre annorstädes. Och innan jag reste på semester fick jag ett paket som jag beställt från nya web-butiken Sydrömmar. Jag är verkligen toppennöjd med köpet eftersom A: det gick supersnabbt, B: var precis det tyg jag letat efter (till ett mycket bra pris dessutom) och C: det följde med ett litet kuvert med tygprover, som en glad liten överraskning.
Det är så kul med nystartade företag av kreativa personer. Extra kul när de också bloggar.


Det prickiga tyget kommer från Sydrömmar. Precis vad jag letat efter!


En liten goodiebag med tygprover. Hade jag haft barn att sy till hade jag direkt beställt det där gulliga kanintyget!


De andra tygerna inhandlades i Berlin, så också några toksöta band. Ja, jag är beroende!


Och nu finns det hopp om livet för nu har jag äntligen fått tag på mönster från Amy Butler. Åh vad jag ska sy trallala! Särskilt nu när jag har mitt alldeles egna Billy-tygskåp. ;-)

Berlin: mitt bästa weekendtips!

Sent omsider vill jag bara bjuda på några bilder från min första semesterdag i Berlin...


Berlin. Slitet och äkta. Och överallt finns det lite grönt i form av gräs, träd eller buskar. Den här staden lever! Och den utstrålar värme, själ och hjärta.


Och äntligen fick jag och Frau Tulpe på Veteranenstrasse 19 chans att bekanta oss lite med varandra.


Gillar det färgfina skyltfönstret!


Och den smarta idén att låta tygbanden hänga ner från taket! Vackert och lite galet på samma gång!


Frau Tulpe har till och med eget cykelställ utanför butiken. Stiligt!

Tillbaks i Stockholm

Utanför fönstret tutar bilarna i kör. Arga bilister, irriterade och stressade. Jag undrar varför.

På centralen myllrar människorna med stirrande blick. Jag stirrar i marken. Kopplar bort, skärmar av. Funderar på om det verkligen är meningen att man ska leva alldeles tysta, avskärmade liv så tätt inpå andra människor. Inte tala, inte röra vid varandra. Inte möta en blick, inte le.

Jag har varit i Skåne, vid havet. I några dagar. Där ler kassörskan varmt mot mig när jag betalar. Det händer aldrig när jag handlar här.
Varför är det så hårt här?