Resa med tomma batterier

Somliga har bokhyllor i sitt vardagsrum, andra har resväskor...

 

Det är fortfarande ganska segt här får jag lov att erkänna, ungefär lika segt som den här hett efterlängtade våren är...

Men nu hoppas jag att jag ska kunna ladda mina batterier i helgen för nu har jag packat väskan och imorgon går tåget till Göteborg!

Som knockad

Oh, holy moly! Vilken extremt energidränerande vårtrötthet som plötsligt slog till med full kraft!

Har knappt orkat titta åt symaskinen sen vår fina stund förra helgen. Soffhäng efter jobbet har varit min grej hela veckan. Men bara för att man är seg kan man ju liksom inte ta ledigt från jobbet Och idag var det stora grejer på gång, då jag i egenskap av "expert" skulle prata inför politikerna i min kommun. 

Jag som är en mycket fördomsfull människa blev lycklig och förvånad när jag upptäckte att de där politikerna ju faktiskt visade sig vara helt vanliga människor (?!). Och väldigt trevliga och kloka sådana dessutom. Till på köpet fick jag lite beröm. Och smicker funkar ju alltid!

Men nu mina vänner, blir det raka spåret tillbaks till soffan, och faktiskt tror jag inte ens att jag orkar plocka upp pysslet.

Syfågeln som inte kan låta bli

Jag kan ju inte riktigt motstå rosa tyger...

...så min kompis Tradera och jag gjorde lite business i helgen...

Och när jag öppnade dagens post blev plötsligt blev den vanliga sketna tisdagen alldeles väldigt guldkantad, i skimret av det perfekta fågeltyget.

Tygpåse till de som gillar finska troll

Det livsbejakande projektet jag sydde på igår var en tygpåse till en bunt ärtpåsar. Tror ni att en två-åring kan tycka att sådana är kul? 

Hans mamma är i alla fall galen i Mumin, vilket har gett det stackars barnet uppenbara men. Nämligen, så var det första riktiga ord jag hörde honom säga...Momin! 

Ja, så det gäller ju att vara lite smart om man vill bli favvotanten i bekantskapskretsen. Även om ungen inte diggar ärtor i påsar så lär han ju i alla fall digga förpackningen de kom i.

Det lapptäcksmönstrade tyget är en stuv jag har köpt i vår lokala tygaffär. Hans mamma använde samma tyg när hon sydde ett barnvagnstäcke åt honom innan han föddes. Så ni förstår ju, mitt publikfrieri är totalt förödande! Omöjligt att inte bli poppis med en sån presse! ;)

Älsklingssyssla

Jippi! Jag har börjat sy igen! Helt underbart. Har sen vi kom hem från semestern inte riktigt kommit hela vägen till den där symaskinen, men nu så! Åh, min själ mår så bra!

Tyvärr blev jag inte färdig med alstret innan solen gick i moln så jag får vänta till imorgon med att visa upp det. Det ska bli en present till en nybliven två-åring och ska innehålla några av de här ovanför.

Nu ska jag sätta saxen i lite mer färgglada tyger och tillverka en sån här till en nyfödd liten kille. 

Värsta retroköket (med bumling och allt) :)

Jag älskar miniatyrer!

Och när jag fick syn på det här coola köket kunde jag bara inte låta bli, jag föll pladask och hade genast stora planer! Men nu har jag liksom tvingats inse att det faktiskt inte finns plats, varken tid eller rum, för ännu ett projekt...(det där himla jobbet man måste gå till hela dagarna ställer till allting!).

Ja, men jag tänkte i alla fall att istället för att det ligger och skrotar i en låda här hemma till ingen glädje så kan jag ju sälja det vidare, om det finns någon annan dockskåpsbyggare som redan har ett färdigt hus (och inte måste skapa ett från grunden) och som är sugen på en liten köksrenovering.

Jag lade in några bilder i min andra blogg, kolla där om du är i renoveringstagen! :)

Tapet-Bambi

Kollage är en konstform som jag verkligen är sugen på att pyssla mer med. Tant Ninette är en brutta som är grym på det! Kolla bara in hennes fantastiska kollagetapet! Lite försiktigt börjar jag själv med att klippa ut ett litet rådjur av en favvotapet och limma upp det...

Ramen är ett sprejmålat loppisfynd och texten i bakgrunden är en sida som jag rivit ut från en gammal ungdomsbok. 

Om jag inte var tvungen att jobba så förjordat ofta (varenda himla vardag tydligen!?!) skulle jag ägna en hel dag åt att vika fler stjärnor av tapet, bara för att det blir så väldigt fint!

Papperspyssel i påsk

Jag blev sugen på att göra något med mina nya fina tapeter och hittade den här grymma instruktionen. 

Så i påsk blev det papperspyssel för hela slanten. Passade perfekt framför kvällsteven.

När vi körde förbi Väla köpcenter på vägen hem slank jag in på TGR och där hittade jag fler fina papper som jag direkt använde. Verkar som att jag har liiite lättare för att sätta saxen i favvo-papper än i favvo-tygerna. Och det är väl tur det, annars hade det ju inte hänt något här!

Glad påsk

...får man väl lov att önska så här på påskdagen? Vi har ju faktiskt en hel lång annandag kvar att njuta av. Hurra!

Nu har vi landat hemma igen efter ett par dagars påskfirande vid havet.

Loppisjakt blev det så klart, och trots min farhåga att alla andra påskfirare skulle ha knyckt de bästa fynden, så hittade jag faktiskt några kul saker.

 till exempel en hel resväska som jag lätt fyllde...

med ett par otroligt somriga gardiner och en och annan nyttig bok.

 Och världens läckraste tyg! Fattar inte att det inte redan var sålt när jag kom sent till loppisen?!

Och så blev vi som vanligt bortskämda med smarrig påskbuffé hos mamma och pappa. Lyxigt värre! 

Även jag har fallit - kärlek till en retrotapet (eller...hrm..flera)

Jag har upptäckt en ny värld som är nästan lika fylld av lycksalig glädje, färgsprakande kulörer och underbart vilda mönster.

Hello Pysselpralinen i Retrotapeternas värld!

De här underbara coolingarna fyndade jag nyligen.

 

 

Totalt inspirerad av Lina OJ som har en riktigt härlig blogg!

När man behöver rese-sy

När man är lite sytokig sådär, så är det ju väldigt viktigt att ha en liten portabel symaskin som man kan bära med sig överallt. En sån man smidigt kan plocka fram när man känner att andan faller på och man plötsligt bara måste sy en liten snutt. Det tycker i alla fall Herrn i det här Huset. Så när han fick syn på den här lilla leksaks-symaskinen på en loppis i New York så köpte han den till mig i smyg, innan jag hann komma fram till honom och se vad det var för fuffens han höll på med.

Sen smugglade han hem den lilla lådan i bagaget återigen i smyg och plockade inte fram den igen förrän på julafton. Jag, som annars brukar ha rätt bra förmåga att luska ut såna hemlisar, var fullständigt ovetande om den fantastiska skatt som legat gömd i mitt hem i flera månader.

Äntligen fick jag en riktig symaskin!

Om man skulle bli lite osäker på hur det var nu igen som man gör när man syr, ja, då kan man ju alltid ta sig en titt i den pedagogiska instruktionsboken från femtiotalet!

Han är rätt bra han, den där finingen som jag har valt att leva med.

Spetskantad romantiker

Gud vilken skön känsla - när lägenheten är nyskrubbad, man själv är nytränad (efter fem veckors slappande) och man äntligen har all tid i världen att äääntligen sätta sig vid symaskinen!

Faktiskt så vill jag absolut inte tala om var tyget är köpt för då kommer ni verkligen att tro att jag är sponsrad! Men jag kan ju i alla fall berätta att det ska bli en duk till brödkorgen, med söt spetskant som synes.

Lite "granny style", som jag skulle sagt om jag hade varit lagd åt det anglofila hållet.

Fast...min "granny" hade nog satt morgonkaffet i halsen om hon upptäckt en sådan sliskigt romantisk duk i sin stilrena femtiotals-brödkorg...sorry mormor Kerran!