När man behöver rese-sy

När man är lite sytokig sådär, så är det ju väldigt viktigt att ha en liten portabel symaskin som man kan bära med sig överallt. En sån man smidigt kan plocka fram när man känner att andan faller på och man plötsligt bara måste sy en liten snutt. Det tycker i alla fall Herrn i det här Huset. Så när han fick syn på den här lilla leksaks-symaskinen på en loppis i New York så köpte han den till mig i smyg, innan jag hann komma fram till honom och se vad det var för fuffens han höll på med.

Sen smugglade han hem den lilla lådan i bagaget återigen i smyg och plockade inte fram den igen förrän på julafton. Jag, som annars brukar ha rätt bra förmåga att luska ut såna hemlisar, var fullständigt ovetande om den fantastiska skatt som legat gömd i mitt hem i flera månader.

Äntligen fick jag en riktig symaskin!

Om man skulle bli lite osäker på hur det var nu igen som man gör när man syr, ja, då kan man ju alltid ta sig en titt i den pedagogiska instruktionsboken från femtiotalet!

Han är rätt bra han, den där finingen som jag har valt att leva med.

New York-godis

Project Runway-butiken Moods. För mycket för mig. Här måste man vara proffs för att hitta det man letar efter. Men kolla in mängden tyg! Och det fanns tre rum till...


Pyttelilla quilt-butiken Purl i Soho var betydligt mer i min smak.




Så fint att jag nästan dog!

På tåget in till stan imorse satt jag och gjorde en liten lista på vad jag vill pyssla med nästa vecka. Listor är bra. Jag har nämligen en förmåga att glömma bort alla smarta idéer som jag kommer på att jag vill göra. Bilden ovan visar en idé som jag vill genomföra. Är det inte ett otroligt tjusigt sätt att visa sina finaste tyger?!

Igår stod jag och strök tyg en hel långfilm. Jag missade nog lite av filmen men det var väldigt mysigt att stå och stryka alla fina tyger jag köpte i New York. Ett perfekt tillfälle att liksom umgås lite med dem.

Nu är jag redo för en veckas semester tillsammans med symaskinen!

New York part IIII

Välkommen till New Yorks största butik "bandbutik" MJ Trimming.

Just när huvudet kändes tungt av värmen och alla nya intryck hittade vi dit.
När min kärlek såg butiken kved han och bad om att få gå och sätta sig på Mc Donalds längre ner på gatan. Där satt han och åt glass i godan ro medan jag njöt minst lika mycket av vad jag såg i butiken. Ett band med cupcakes och några coola knappar blev till slut inköpta och hade de haft bomullsband hade det nog blivit ännu mer shoppat.

Nu mina kära vänner lovar jag att sluta tjata om NY. Och börja pyssla istället. Är det någon som vet var man kan få tag på en klädlina i bomull? Alltså ett snöre/rep som är ca 1 cm i diam.

New York part III (å så e hon lite frustrerad den lilla Morran)

Nä, nu är det typiskt otillräckligt med tid alltså. De senaste dagarna har jag tänkt varenda dag "idag ska jag äntligen blogga, gud va kul det ska bli!". Men har jag bloggat? Nej! För jag hinner ju inte!

Istället för att skriva om underbara knappbutiken Tender Buttons i New York sitter jag uppe halva natten och skriver jobbansökningar. Pust! säger jag bara. Det ska vara till att vara arbetslös för att hinna söka sig ett nytt jobb minsann, och då hinner man knappt heller för alla Arbetsförmedlingsmöten man tvingas delta i.

Men här kommer i alla fall ett smakprov på en av de ljuvligaste upplevelserna i New York City. Det kändes som att vi forslades tillbaks 50 år i tiden när vi klev in i den här butiken.


Titta bara på huset. Det känns som att det skulle kunna vara ingången till Harry Potters värld. Alldeles ensamt, smalt och lite truligt står det där, någonstans på upper East side.


Det råder i alla fall inga tvivel om att man har kommit rätt när man står utanför butiken...


och inte när man kliver in för den delen heller.


Knappar från golv till tak i regnbågens alla färger och jordens alla mönster!


Och en vägg med knapp-tavlor (kanske något för den som söker inspiration till nästa väggprydnad där hemma).


Här finns nämligen ett knapp-ABC.


Och handmålade grönsaker och rotfrukter på knappar.


Kinesiska knappar.


Och Sagan om Alice i Underlandet finns också som knappar för den som undrade.

Ett besök på Tender Buttons är verkligen en upplevelse som i min värld slår de flesta museum. Jag tassade andäktigt omkring i den ganska trånga lilla butiken i minst en halvtimma innan jag köpte med mig några godbitar (som visas nästa gång jag hinner landa här igen).

Butiksägaren räknade ihop beloppet för hand, först i huvudet och sedan på en miniräknare, och stoppade ner växeln i skrivbordslådan under disken. När jag frågade honom hur länge butiken funnits kom han helt av sig och tappade räkningen. Han hann knappt väsa "fifty years" innan han tog upp räkningen igen och summerade beloppet.

Jag gissar att han funnits där lika länge och att han helst hade stannat där i femti år till. Utan en massa turist-tjatande kunder som lade sig i. Bara han och knapparna.

New York part II

När man är en tjej som alltid älskat att baka och som innerst inne när en liten men ganska hemlig dröm om att bli konditor och ska besöka USA för första gången är det ju självklart att man hyser vissa förhoppningar. Kommer det finnas några spännande baktillbehör att shoppa i superstorstaden NY? Jag hoppades men visste ju inte riktigt vad jag kunde förvänta mig av Sex & the City-staden med sina pinnsmala Manolo-bärare.



Ni förstår kanske att det var en ganska förväntansfull (och nästan lite skuttande) tjej som sprang mot ingången till New York Cakes & Baking supply. Så spännande var det att jag inte riktigt hade tid att stanna upp för att fota något närmare i skylten. Och butiken påminde ärligt talat mest om ett trångt lager så där var det inte kul att fota. MEN. Där fanns allt och jag blev inte besviken!



Några nya formar till min underbart barnsliga pepparkaksformssamling! Kaninen till vänster var det till min förvåning mitt käre ressällskap som insisterade på. Undrar om han har börjar fatta grejen? :-)


Vad sägs om Frihetsgudinnan som pepparkaksform?


Ja, och så var jag ju bara tvungen. Att köpa rosa och ljusblå choklad, lollipopsticks, Red Velvet cake mix (inhandlades i vanlig mataffär) och några cup cakes-formar med det självklara motivet - cup cakes! Rosa och vitt-rosa bandet strössel hittade jag också till min stora glädje.


De som brukar kika in på Bakerellas blogg förstår nog varför jag väljer att lägga min pengar på såna här till synes fasligt onödiga prylar. Jag förstår också om ni duktiga inredningsbloggare där ute inte riktigt blir lika exalterade som jag över dessa fynd. Men gud så roligt det ska bli att få pyssla med detta! :-)

New York part I

Vår resa till New York är nu avslutad och det var en alldeles, alldeles fantastisk vecka i världens häftigaste stad.

Husen var nackspärrs-höga, taxibilarna tutade oftare än jämt och människorna var fler än jag kunde räkna. Jag slet nog säkert ut minst ett par skor under våra dagslånga, milslånga promenader längs Manhattan. Dock höll jag mig till rejäla doningar, inga Manolo här inte!

Mitt mål var att hitta:
a) en bra tygaffär
b) en bra butik med baktillbehör

Jag lyckades också med detta och dessa butiker utforskades sedan mycket grundligt och det var hur kul som helst! Mitt ressällskap höll humöret uppe under det 1½ timmes långa besöket i "The City Quilter" fast när jag kom utsläpandes med kassar fyllda till brädden hörde jag ett mumlande: "Nu är det inte längre någon som behöver oroa sig för någon finansiell kris i det här landet".

Topp fem med resan:

1. The City Quilter - en butik med ca 3000 olika qulittyger. Helt enkelt en dröm för en tygälskare.

2. Central Park - en skön kontrast till det hektiska gatulivet.

3. NY-kunden som inne på "The City Quilter" helt spontant ägnade en halvtimma åt att berätta för oss om Manhattans bästa smultronställen.

4. Empire state building - som ger fantastiskt perspetiv åt livet. Gud vad NY är stort!

5. Rieses pieces - som nonstop fast med jordnötssmör inuti. My kind of thing! :-)



Några tygfynd från New York City.