torsdag 22 januari 2009

Too much

Idag var det lite för känslomässigt turbulent för min smak. Det kan inte både vara stökigt i privatlivet och på jobbet på en gång för då orkar jag liksom inte riktigt.

Man har ju ofta ganska höga förväntningar när man kliver in på ett nytt jobb. Har man tur uppfylls ens förväntningar, man träffar riktigt trevliga människor och man lär sig massor. Har man otur stöter man på tråkiga typer som tynger ner en och jobbet leder varken framåt eller bakåt. Jag har inte riktigt lyckats reda ut var jag egentligen har hamnat mellan dessa två alternativ. Kanske någonstans mitt emellan med lite god vilja.

Idag sa en kollega till mig att han och hans flickvän handlade kläder för 40.000 kr när de var i New York på semester. Jag bara gick tyst och log lite mot honom. För inombords tänkte jag, att det är två månadslöner för en sjuksköterska. Och inombords log jag faktiskt inte.

Människor är så himla konstiga ibland.

6 kommentarer:

☆Cel'Dara☆ sa...

Usch.. jag förstår vad du menar, verkligen!
Jag blir så ledsen när jag hör såna där dumma saker från folk. En del människor begriper verkligen inte!
Dom har ingen aning om hur det är att få slita häcken av sig för att kunna ens få nudlar på matbordet.
Världen är orättvis, det är jag den första att skriva under på!
Kram

Jo sa...

Det är väl en sak om man spenderar det (vilket jag nu tycker är helt sjukt!), men OM jag nu skulle göra det, skulle jag då hålla käft om det. Jag antar att du inte jobbar på ett ställe där alla tjänar såpass att detta är småsmulor?
Man kan ju inte hindra andra från att spendera pengar, men som sagt, det är sjukt!

Fröken Fräken sa...

Jag säger som så här. De flesta av mina arbetsuppgifter trivs jag med, men det finns en hel del människor på mitt jobb jag inte riktigt kan med. Även på mitt jobb finns folk som tjänar massor och gör av med massor, och sedan har mage att påstå att de både är underbetalda samt "försöker dra in på allt de kan". Det är ingen hejd på allt som köps! Jag kan inte förneka att jag nu har bra lön, men jag vet mycket väl hur det är att inte ha det, och jag sparar alltid. Alltid. Sedan finns det de som jobbar med precis samma saker som jag gör och har lyckats få mer än 10 000 kr mer än vad jag har. Och då känner jag inte att jag vill ha lika mycket, utan att det är helt sjukt att de tjänar så mycket. För det är inte precis så att vi räddar liv på min arbetsplats!

Ja, herregud människa, det finns massor av saker som jag inte kan. Det här med matte tex. Totalt obegripligt! Jag är omusikalisk, kan inte dansa, gillar inte att hålla på och "träna", kan inte åka slalom.. lyckligtvis är jag inte så intresserad av de där grejerna så jag låter inte min oförmåga inom de områdena fördystra mitt sinne.

Ja, var dök alla människor upp?! Förstår inte hur jag ska hinna att kommentera hos alla nu! Man har ju ett jobb också, och nägon gång ska man hinna pyssla lite så att man har något att skriva om på bloggen också. Vad har jag gjort ikväll? Målat en ynka lampfot! Ska det föreställa pyssel det?!

Tur att det är fredag imorgon. Jättetur.

Malla sa...

På ett sätt gillar jag mitt jobb men å andra sidan vill jag ju göra annat=)
Min tid kommer så jag håller ut.

Jag jobbar ju inom klädbranschen, där vi inte riktigt är kända för att tjäna storkovan direkt.
Jag har numer erfarenhet vilket höjer min lön en aning..
Att ha 40000 över att handla kläder för säger nog att man har 40000 för mkt.
Alla är vi olika och sparar man 40000 till nåt och bränner dem säger jag inte mkt, men ibland är folk överbetalda så in i vassen.
Mitt hjärta blöder för de stackarna som sliter som djur för att få ihop till hyran. Eller ännu värre, de som inte har nåt alls.
Suck, alla är vi olika..
40000...shit, det är sjukt!

artsprojects sa...

Men prutt, kan inte han ge mig lite av de där överflödiga manikyr pengarna, Du kan ju tipsa om Mattias Klum o att man kan rädda Borneos regnskog för de där pengarna. Usch, jag blir så upprörd över så kallad "wrong konsuming" Tänkte faktiskt göra ett projektarbete om det, lite på skoj. Mer grafiskt o så. Det börjar bli dags som Obama sa i sitt introduktions tal att rea oss damma av oss o sluta bete oss så barnsligt o börja ta vårt ansvar. Såg en asbra film på bio idag, Maria Larssons ögonblick hette den, har jag för mig. SE DEN! Den är det bästa som går nu tror jag.

Monkan sa...

Vilken konstig sak att säga. Vad förväntade han sig för reaktion på det??? Ska man säga oj vad duktigt eller? Typ som om han sagt att de tagit körkort eller nåt? Vad jobbigt om du inte trivs på jobbet, som tur är så har jag aldrig känt så. Jag hade under ca 1,5 år världens tråkigaste arbetsuppgifter, men så många trevliga arbetskamrater så det gjorde inget. Nu har jag toppenroligt jobb (samma arbetsplats), och vissa kollegor i gruppen som gör mig galen emellanåt, men de sitter ju inte på samma kontor och då är det lättare att få ilskan att rinna av.

Nä, håll dig till en trevligare hälften av kollegorna, och uppfostra de andra hur man ska uppföra sig! :-) Försök att hitta ljusglimtarna och fokusera på det.

Hur går det med virkandet?! Har du bestämt vad du ska göra? Säg till om du är på jakt efter nåt mönster så kan jag kolla vad jag har.