torsdag 9 juli 2009

Mamman med de gröna fingrarna

Till skillnad från mig har min mamma alltid haft gröna fingrar. Hennes växter får mycket kärlek. Och vatten. Det får inte mina.

De senaste 30 åren har mammas gröna fingrar grävt i mörk jord i växtzon 5 på den västskötska landsbygden. De som känner till de svenska växtzonerna förstår vad det innebär. Där krävs väldigt mycket kärlek och tålamod för att ta kål på kirschkålen och hålla sköra blommor vid liv.

Men nu ligger hennes trädgård endast några kilometer från havet på skånska Bjärehalvön. Och där kan allt växa.

När jag nu såg hennes skånska trädgård för första gången blev jag fascinerad över hur fantastiskt prunkande den har blivit på bara några månader.

Från bokstavligt talat ingenting när de köpte huset till det här:



Otroligt ståtliga liljor på framsidan av huset. Och jag som inte ens visste att liljor kan växa utomhus (i Sverige).


Några polkagrisar i blomlådan.


Och i rabatten en av mina favoriter - Rosenskäran.


På altanen växer och frodas en bjässe till gurkplanta. Den äter jord och dricker vatten som bara den säger mamma. Jag tänker på Little shop of horrors och hoppas att den fortsätter att hålla sig till jord.


När man en gång har smakat solmogna, hemodlade gurkor vill man aldrig mer äta några andra.

2 kommentarer:

Monkan sa...

Ja vilken härligt blommande trädgård. Håller med dig helt, hemodlade gurkor, och tomater, slår allt annat. Jag väntar på att det ska växa färdigt i växthuset hemma hos mamma och pappa, sen ska jag plocka lite :-)

Bäst av allt var när jag bodde i en lägenhet med balkong för många år sen och jag fick min alldeles egna planta, i en plasthink, vilken lyx det var!

artsprojects sa...

Ja men jäklar vilken gurka hon har, wow! vad kul att se bilder från päronen det är ju nästan ett år sen jag var där nere nu trots allt.