Igår kväll skrev jag ett brev till min mamma. Och då kunde jag inte låta bli att tänka på hur synd det är att man inte längre "har tid" att skriva brev till varandra. För visst blir man alldeles väldigt glad när man hämtar posten och hittar ett handskrivet kuvert i brevlådan?
Eller för den delen ett handskrivet kort.
Tyvärr händer det väldigt sällan. I alla fall för mig. Och jag känner faktiskt ingen förutom min mamma som skriver brev regelbundet. Jag själv gör det bara ibland. När jag har ro och tycker att jag hinner. Fast egentligen frågar jag mig om det bara är så att jag tror att jag inte hinner?
Jag missade ett avsnitt av Scrubs igår när jag skrev. Men det var också allt. Och det var kul att sitta med en fin penna och ett fint brevpapper och fundera på vad jag skulle berätta.
Det är svårt att få tag på fina brevpapper tycker jag. Som inte är hutlöst dyra. Men jag har ju en ganska gedigen samling så den brukar jag välja ifrån. Igår blev det blommiga brevpapper med söta detaljer.
6 kommentarer:
Det är underbart roligt att både få och skriva brev. Jag har faktiskt en brevvän sen snart 4 år tillbaka. Vi skriver till varandra när vi känner för de. Ingen press på snabba svar. Men det är alltid lika kul att krypa upp i soffan och läsa vad hon har skrivit. Jag är sugen på att skaffa en brevvän till faktiskt. Så får man brev lite oftare. Kram
Ja, visst är det mysigt att få ett handskrivet brev? Man känner sig lite speciell liksom. När någon har tagit sig tid att verkligen sitta ner och skriva ett riktigt brev, inte bara några snabbt hoprafsade rader i ett mail.
Jag har en nära vän som jag har brevväxlat med sen strax efter gymnasiet. Hon har rest mycket i världen, så det är så vi har hållit kontakten. Jag har brev och vykort som hon har skickat från världens alla hörn, nästan. Och dom vårdar jag som en skatt! :-)
Kram på dig, och hoppas du får en trevlig helg!
Oj, skriva brev, nä det har jag nog inte gjort sen jag gick i skolan. Jag hade en brevkompis i gymnasiet och vi skrev... stenografi! Brevpapper har jag och kommer inte att slänga dem, men frågan är om jag nånsin kommer att skriva ett brev igen?
Ditt kreativa kaos var verkligen skapande, vad många fina kort du gjort!! Snart dags att börja planera julkorten...
Vilken turbodag du verkar ha haft i Stockholm. Tur att du vet var allting finns, så att du kunde lägga upp det mest effektiva schemat :-)
Vad mysigt ni har i köket. Snyggt och praktiskt med den lilla nischen med all förvaring och gulligt med små hyllor med fina saker på :-) Jag är i valet och kvalet, smala tavellister eller en vit String. Fast jag gillar inte tanken på att göra hål i väggen...
Ah, än så länge är julskummet bara köpt och påsen inte öppnad. Men imorron ligger den pyrt till, då är det ju bara fyra veckor till första advent :-)
Om man får dekorera huset själv så är väl ett köpt helt ok för den stora grejen med pepparkakshus är väl att dekorera tycker jag. (Menar tror jag, för jag har inte heller gjort nåt sånt).
Igår var jag och vännen I på Biltema minsann! Oj vad vi köpte tråd, nu ska här göras luffarslöjd :-) Hon har bil så det var bekvämt och bra men nu vet jag ju var det ligger så jag kan ta mig dit själv med buss även om det blir en liten utflykt. Men ingen risk att åka vilse för det är välbekant område, gamla hemtrakter. Jag kommer ju t.om att åka förbi där med bussen nästa söndag när vi ska hem och fira fars dag. Jag har liksom aldrig tänkt på att Biltema ligger där, framför allt inte vetat att stället var värt ett besök :-)
Jag vill också få riktiga brev!!! (sa hon en aningens tjurigt)
Egentligen tror jag att mitt bloggande kommer sig av att jag är så brevskrivarsugen men inte har någon att skriva till. Jag har haft massor av brevvänner i min ungdoms dagar, har sparat mängder av de brev som man då fick (blir lite av en dagbok, för man märker på breven man fick vad man själv skrev) och ibland tar jag fram dem, läser och blir nostalgisk. I sann pysselanda så köpte jag inte "färdigt" brevpapper då, utan dekorerade fröjdigt mitt eget papper.
Mail är INTE samma sak!!
Jo, jag brukar också tänka, när jag får höra något, negativt som positivt, om personen som yttrar det är en person som är viktig för mig? En snorunge på stan som skriker något, bryr jag mig inte om. Ofta brukar jag verkligen inte anpassa mig efter andra. Tycker att jag är för gammal för det. Man är j ingen tonåring länge, ängslig och vill passa in. Jag är bra som jag är, och ingen annan kan vara jag.
Och All Helgona helgen flyter bra? Det är inte klokt vad det är lätt att få tvättid en sådan här kväll..
Jo, jag håller med dig. Det var så kul när man var mindre med brevvänner (som i allafall jag hade). Just det där att samla på massa fina brevpapper var ju jättekul! :) Det du hade på bilden var jättefint!
Ha en skön söndag!
Håller helt med! Inget slår handskivna brev och kort! Jag försöker skriva sånt lite nu och då!
Skicka en kommentar